kväve, fosfor och kalium


Kväve

Den färska hönsgödseln har ett högt innehåll av kväve. Detta totalkväve finns i de tre huvudformerna 

  • urinsyra, cirka 60 % 
  • ammoniumkväve, cirka 10 % 
  • organiskt (fastare) bundet kväve, cirka 30 %.


Andelen kväve i form av urinsyra och ammoniumkväve är högre i hönsgödsel än i svin- och nötkreatursgödsel. Därför sker det lättare förändringar av kväveformerna i hönsgödseln under hantering och lagring då andelen ammoniumkväve ökar. Därmed stiger riskerna för kväveförluster om inte lagring och spridning sker med omsorg. Hönsgödsel är ett effektivt gödselmedel tack vare den låga kvoten mellan kol och kväve. Vid denna låga kvot (högst cirka 10) binds kvävet i mindre omfattning i marken och växterna kan därför lättare ta del av det växttillgängliga kvävet.

I den färska hönsgödseln sker en mer eller mindre snabb förändring av kväveformerna beroende på yttre förutsättningar. Urinsyran bryts ner i olika steg och omvandlas till ammoniumkväve, som är direkt tillgängligt för växterna. Denna kväveomvandling sker med hjälp av olika mikroorganismer och gynnas av tillgång på syre och vatten, hög temperatur och högt pH-värde.

I takt med att andelen ammoniumkväve ökar i hönsgödseln ökar dock också riskerna för kväveförluster genom avgång av ammoniak. Denna ammoniakavgång påverkas bland annat av 

  • hönsgödselns torrsubstanshalt 
  • lagringstemperaturen 
  • pH-värdet i hönsgödseln.


Vid låga torrsubstanshalter (flytgödsel) blir ammoniakavgången liten på grund av den syrefria miljön. Ammoniakavgången ökar i takt med stigande torrsubstanshalt upp till ett maximum, troligen vid 40–60 % torrsubstanshalt. Därefter avtar ammoniakförlusterna på grund av för låg vattentillgång.

Ammoniakavgången gynnas av hög temperatur. Därför blir ammoniakförlusterna från gödsellagringen högre
under sommaren än under vintern. Tätare utgödslingsintervaller under den kalla årstiden medför att gödseln kyls ner fortare och därmed minskas kväveförlusterna.

Höga pH-värden gynnar ammoniakavgången. Ytkalkning av hönsgödsel för att minska flugförekomsten kan
därför bidra till ökade kväveförluster. Det saknas dock uppgifter om hur kväveförlusterna påverkas genom ytkalkning.

 

Fosfor och kalium

Hönsgödselns innehåll av fosfor och kalium påverkas normalt i mycket liten utsträckning av hantering och lagring. Så gott som all fosfor och kalium i hönsgödseln hamnar därför i marken vid spridning och nedbrukning förutsatt att gödseln lagras tätt och ingen ytavrinning sker. I vissa fall kan det dock ske förluster, t.ex. genom att

  • fosfor försvinner på lerjordar med grova spricksystem i kombination med hög nederbörd 
  •  fosfor och kalium försvinner genom ytavrinning av gödselpartiklar från kuperade åkrar 
  • kalium lakas ut på lättare jordar.


<< Tillbaka till hönsgödsel


Källa: Modern svensk äggproduktion, ISSN 1102-8025, J009:5
Finansierat med EU-medel för Landsbygdsutveckling  




Foto, toppbild: ©Mocktail/Sara Hertzman Persson 
  • Branschorganisationen Svenska Ägg
  • Klustervägen 13
  • 590 76 Vreta Kloster
  • Telefon +46 73- 823 0890
  • Besöks- och leveransadress:
  • Klustervägen 13
  • 590 76 Vreta Kloster