Nu ska fjäderfäbranschen bli ännu bättre på smittskydd. Svenska Äggs projekt Stärkt Smittskydd fokuserar på det praktiska smittskyddsarbetet. Med höjd kunskap och stärkta rutiner kan både djurhälsa, arbetsbörda och ekonomi besparas mycket. I samband med de senaste årens utbrott av fågelinfluensa konstaterade fjäderfänäringen ett behov av att stärka kunskapen om smittskydd. Sjukdomsutbrott av exempelvis fågelinfluensa och newcastlesjuka är både arbetsmässigt och ekonomiskt mycket kännbara för företagen, förutom den uppenbara negativa påverkan på djurens välfärd. Branschorganisationen Svenska Ägg har beviljats medel för projektet Stärkt smittskydd. Projektet har upphandlats genom Jordbruksverket med medel från Landsbygdsprojektet.

Vad ska det leda till?

Med god kunskap om biosäkerhet och smittskydd kan antalet utbrott och smittspridning av exempelvis fågelinfluensa, newcastlesjuka samt andra sjukdomar såsom salmonella minska. Syftet med detta projekt är således att öka kunskapen, men också förståelsen, av en god biosäkerhet och ett väl utarbetat och gårdsanpassat smittskyddsarbete. Syftet med projektet är också att skapa ett informativt, lättförståeligt och modernt informationsunderlag. Denna information ska finnas tillgänglig även efter avslutat projekt.

Pågår i två år

Projektet kommer att pågå under främst 2022 och 2023. Projektledare är Sofia Hollstedt, produktionsrådgivare på Svenska Ägg. Med i projektgruppen är även Svenska Äggs medarbetare Emily Wallström, produktionsutvecklare samt Marike Gunnarsson, veterinär. Projektet sker i tätt samarbete med Jordbruksverket samt även Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Aktiviteter

Genom en kombination av olika aktiviteter är målet att nå en stor del av företagen inom äggnäringen. Projektet innefattar allt från kunskapsinhämtning, kursverksamhet och branschgemensamma handlingsplaner. Aktiviteterna kommer att ha tydligt definierade målgrupper såsom exempelvis beslutsfattare, djurskötare, veterinärer eller fristående aktörer som arbetar med näringen.

• Studiecirklar med fokus på gårdsanpassade handlingsplaner
• Individuell gårdsrådgivning
• Fysiska kurser
• Digitala kurser
• Informationsmaterial
• Gästföreläsningar och artiklar

Parallellt med Svenska Äggs projekt Stärkt Smittskydd, driver även branschorganisationen Svensk Fågel ett liknande projekt med samma namn. 

Projektets mål har varit att ta fram ett koncept för oberoende rådgivning med målsättning att främja djurvälfärden inom svensk äggproduktion.

Sammanfattande resultat:

Svenska Äggs framtida rådgivningskoncept
Projektets aktiviteter har dels omfattat möten med utomstående rådgivningsorganisationer, interna diskussioner med producenter och rådgivare, dels inventerat ny teknik användbar för att effektivisera rådgivningen samt även testat och utvärderat olika rådgivningssituationer.

Svenska Äggs egna rådgivare erbjuder rådgivning med olika teman och i olika former
Äggproduktionen är spridd över hela landet och inget äggproducerande företag är det andra likt. Det innebär att det måste finnas en flexibilitet i rådgivningsutbudet, både när det gäller tillgänglighet, omfattning, innehåll och form. Förutom enskild rådgivning på gård har projektet testat och utvärderat olika digitala rådgivningsformer, både individuellt och i grupp. Digital rådgivning passar inte alla, men för några är det en bra lösning. Projektet har också utvärderat rådgivning med flera rådgivare på plats eller alternativt uppkopplade via Teams.

Långsiktighet och kontinuitet är nödvändigt
Det är viktigt att tänka på, och aktivt arbeta för, en långsiktighet i rådgivningsarbetet vilket har poängterats av producenterna i referensgruppen.  Ett flertal producenter har uttryckt sin oro över att rådgivningskompetensen är kopplad till vissa personer och därför lätt kan gå förlorad. Målsättningen bör därför vara att satsningen på rådgivning ska bli bestående.
För att skapa mesta och bästa medlemsnytta bör man utveckla en affärsmodell för rådgivningen. Det finns en efterfrågan av tjänster, som inte kan tillgodoses idag. Genom att använda den outnyttjade rådgivarpotential som redan finns i organisationen, skulle en del av denna efterfrågan kunna tillfredsställas.  Ett samarbete mellan flera rådgivare och med andra organisationer skapar ökad kundnytta. Målsättningen bör vara att en kostnadseffektiv rådgivning ska vara tillgänglig för alla producenter över hela landet.  

Samverkan med andra organisationer kompletterar de egna rådgivarna
Som rådgivare i branschorganisationen är det omöjligt att vara uppdaterad inom alla områden. Därför har projektet initierat samverkan med andra rådgivningsorganisationer som kan komplettera med expertkunskap, exempelvis byggnadsteknik, ventilation, miljörådgivning, foderoptimering, växtodling och ekonomi. Dessa organisationer kan kontaktas av rådgivare för samverkan eller direkt av äggföretagaren vid behov.  

Under projektets gång har det förtydligats att varje företag behöver ha en besättningsveterinär. En veterinär som är knuten till företaget skulle underlätta kontakt med myndigheter och leda till snabbare åtgärder vid eventuella sjukdomsproblem. SVA har uttryckt önskemål om att kunna kommunicera med en fältveterinär som har god kännedom om gården och som kan förmedla diagnos och åtgärder till äggföretaget. Sedan tidigare finns det en kontaktlista på aktuella veterinärer med fjäderfäkompetens inom DV.

Ett styrdokument för kalibrering av de olika rådgivarna
Det är av största vikt att alla som arbetar med någon form av rådgivning inom branschorganisationen har samma ståndpunkt inom vissa specifika frågor. Det kan till exempel handla om smittskyddsrutiner vid besök, sekretessfrågor eller vaccinationer. Därför bör ett styrdokument tas fram där olika sakfrågor tydliggörs och dokumenteras. Detta dokument bör gås igenom regelbundet och uppdateras vid behov. Ett sådant dokument underlättar också för eventuella vikarier och nyanställda, vilket påverkar kontinuiteten i verksamheten på ett positivt sätt.

En plan för kompetensutveckling av rådgivare
För att stärka kompetensen hos rådgivarna krävs att det finns en årlig plan för respektive rådgivares fortbildning och kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen ska rymmas inom den ordinarie arbetstiden och bör innehålla adekvata kurstillfällen, konferenser och forskarkontakter.

Här vill vi också nämna de fjäderfäveterinärer som finns i landet och som bland annat utför kontroller i det förebyggande smittskyddsarbetet. Vi har under det senaste året fått erfara att det förebyggande smittskyddsarbetet blir viktigare och viktigare. Det är därför nödvändigt att de veterinärer som finns ute i landet får möjlighet att höja sin kompetens inom området. Önskvärt vore att bra veterinär fjäderfäkompetens kan erbjudas i hela landet. 

Syftet med projektet har varit att utveckla ett system för att möjliggöra statistisk bearbetning av data

från besiktningsprotokollen efter utförda besiktningar i Svenska Äggs omsorgsprogram. Det innebär att uppföljningen av den svenska äggproduktionen underlättas betydligt, med mål att främja såväl konkurrenskraft som djurvälfärd. Systemet för protokollen har tidigare varit föråldrat, baserat på Excel och ej anpassat för sammanställning av data.

I och med detta projekt har vi fått möjlighet att göra omsorgsprogrammets protokoll helt digitala.

Besiktningen utförs som tidigare ute i stallet och protokollet görs direkt i ett digitalt formulär via en läsplatta eller dator. De digitala protokollen är kopplade till Svenska Äggs register och laddas direkt in på rätt plats i registret vilket gör att hanteringen blir mycket effektivare.Projektet har resulterat i en programvara och ett system som uppfyller de krav och de förväntningar vi hade vid projektets början. Svenska Ägg har nu fått betydligt bättre möjligheter till uppföljning då protokollet fått en tydlig sammankoppling med Svenska Äggs register. Både det praktiska utförandet och administrationen av besiktningarna har effektiviserats och riskerna för felaktigheter i registreringen har minimerats. Genom digitaliseringen kan vi nu sortera data och följa utvecklingen på ett sätt som inte var genomförbart tidigare.En mindre del av projektet har inneburit analys av äldre data som vi kunnat hämta från besiktningar gjorda åren 2010-2019 med rimlig arbetsinsats. Där kan man konstatera att det skett en relativt liten förändring över åren. Den förhållandevis konstanta nivån visar att övergången från inhysning i bur till de mer utmanande inhysningssystemen med frigående höns har hanterats väl av producenterna och djurvälfärden har kunnat bibehållas på en hög nivå.